Streaming: Exit 8

När jag skulle leta upp- och spara ner bilden här ovan hittade jag även en variant med en rad recensionscitat från svensk media. Tydligen har den här japanska skräckfilmen biovisats. Det hade jag ingen aning om. Det blir gärna så när varken biografer eller distributörer meddelar om allt som går upp på bio. Som till exempel alla dessa animéfilmer, vilka uppenbart hittar sin publik utan marknadsföring; ibland ser jag en affisch inne på Filmstaden, det är allt.

EXIT 8 är ingen animé, det är en spelfilm som bygger på att datorspel. Eftersom jag numera bara spelar mahjong har jag aldrig hört talas om spelet.

Genki Kawamura har regisserat den här filmen, som hade premiär i Sitges förra året. Upplägget är intrikat och lovande. Kazunari Ninomiya gör den namnlösa huvudrollen, en man som befinner sig på en tunnelbanestation. Alldeles i början får han syn på en affisch för en utställning med Maurits Escher – en konstnär vars verk uppenbart inspirerat den här filmen, och kanske även spelet.

Mannen som anlänt till stationen ska leta upp utgång 8 – något som är lättare sagt än gjort. Det visar sig vara omöjligt att hitta rätt i den i stort sett helt folktomma tunnelbanestationen.

Det finns konstiga skyltar på väggarna. Det finns en del regler. Om mannen upptäcker avvikelser måste han vända om. En avvikelse är till exempel en kuslig man med ett brett leende som då och och dyker upp och stampar fram längs korridoren.

Jag brukar gilla sådant här – men ungefär halvvägs in i filmen, som för övrigt är lagom lång, 95 minuter, tröttnade jag. Det blir tjatigt. Det är för många upprepningar. Handlingen rör sig inte framåt. Filmen har liksom sin huvudperson fastnat i tunnelbanestationen. Slutet är inte helt tillfredsställande.

Eventuellt hade jag upplevt filmen som mer spännande och klaustrofobisk på bio. Hemma på TV:n blev det mest lite småtråkigt. Fast det är klart, de gnisslande spårvagnarna utanför mitt fönster tillförde en viss surround-effekt.