1989 regisserade Richard Friedman filmen THE PHANTOM OF THE MALL: ERIC’S REVENGE, en skräckfilm som kostade tre miljoner dollar och biovisades i USA och en del andra länder. Jag minns den som helt okej. Sedan dess har Friedman gjort en rad andra filmer, samt en hel del avsnitt av TV-serier. Han gjorde även varulvsfilmen DARKWOLF, en direkt på DVD-film från 2003 med Tippi Hedren i en av rollerna. Den utmärkte sig genom att ha sensationellt usla, datoranimerade varulvar.
Jag blev rätt förvånad när jag upptäckte att det är Richard Friedman som har regisserat THOU SHALT KILL. Jag hittar ingen uppgift om filmens budget, men det här är, precis som SUPER HAPPY FUN CLOWN, en film från The Horror Collective, som är något slags etikett eller distributör, filmen är producerad av Friedmans eget bolag Scars of the Mind Picture Company, och den ser ut att ha kostat ungefär lika mycket som clown-filmen, kanske en aning mer. Jag gissar på ett par hundra tusen dollar. Det här både ser billigt ut och känns billigt.
Augie Duke spelar Shannon, en nykter alkoholist som ligger i skilsmässa från sin fru Jamie. De två kämpar om vårdnaden av sonen Alby och Shannon ligger risigt till, eftersom hon har en tendens att ta till flaskan.
Vince Lozano spelar Hank, även kallad Priest. Han är en religiöst fanatisk seriemördare som anser sig ha fått i uppdrag av Gud att straffa syndare. Han väljer ut sina offer efter sina egna förvridna religiösa föreställningar och han vill att offren ska känna skräck inför döden

Hank kidnappar Shannon och kör iväg med henne i sin bil. Större delen av filmen utspelar sig i Hanks bil, där mördaren och hans tilltänkta offer för långa samtal om religion, moral, synd och skuld. Shannon hade en katolsk uppväxt och kan bemöta Hanks argument. I tillbakablickar ser vi Hanks tidigare mord och scener ur Shannons liv som alkis.
Det hela leder fram till den typ av slut ingen av oss tycker om. Jag suckade. Det var ju slappt, kom de verkligen inte på något bättre?
THOU SHALT KILL är en film som tror sig vara smartare och djupare än den är. Det är en ambitiös liten film — men den är ett ambitiöst misslyckande. Det här är extremt utdraget, med långrandig, tjatig dialog och en massa upprepningar. Huvudrollsinnehavarna är bra, men de kan bara delvis rädda denna tråkiga film.
Blanda inte ihop filmen med Josh Beckers THOU SHALT NOT KILL… EXCEPT från 1985.

Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.