Igår skrev jag om en film som var 68 minuter lång. Den var kanske i kortaste laget. Därför skriver jag idag om en längre film. Dagens film är 69 minuter. Den är även en av de konstigaste filmer jag sett.
I förtexterna står det att KEYHOLES ARE FOR PEEPING, som nu streamar på Full Moon Features, är copyright 1970, men det släpptes inte förrän 1972. Det är ett under att den släpptes alls — jag undrar verkligen vad den regnrocksklädda publiken tänkte när de såg den här. Enligt IMDb är den en parodi på porrfilmer, men det stämmer inte. Det här är ett försök att göra en sexig komedi.
KEYHOLES ARE FOR PEEPING är en film av Doris Wishman (1912—2002), och henne känner ni förstås till. Just det, det är ju den där lilla tanten som gjorde nudist- och sexploitationfilmer. Vi minns kanske främst NUDE ON THE MOON, DOUBLE AGENT 73 och LET ME DIE A WOMAN.
Som filmare var Doris Wishman helt självlärd och hon hade en egen, helt unik stil. Bland annat försökte hon undvika dialogscener. Nu är ju dialog förstås oundvikligt i de allra flesta fall. Wishman tyckte dock att dialog innebar för mycket jobb. Hon föredrog att lägga på ljudet i efterhand och hon försökte undvika munnar som hörde på sig. Istället filmade hon irrelevanta saker. Vi fick först se de rollfigurer som skulle samtala, därefter filmade hon lite allt möjligt: ett askfat, ett glas, ett element. Framför allt filmade hon fötter.
KEYHOLES ARE FOR PEEPING är en film med Sammy Petrillo (1934-2009) i huvudrollen. Petrillo var ett namn som ofta figurerade i tidskriften Psychotronic Video Magazine på 90-talet. Han medverkade bara i fem filmer, men han gjorde intryck på folk – han var nämligen en Jerry Lewis-imitatör. Han uppträdde på nattklubbar som Jerry Lewis och var tydligen så träffsäker att den riktige Lewis övervägde att stämma honom. Petrillos mest kända film är BELA LUGOSI MEETS A BROOKLYN GORILLA från 1952.
Det är kanske en skröna, men Sammy Petrillo lär ha träffat Doris Wishman för att diskutera huvudrollen i en ”större” film, och då ska Wishman ha fått Petrillo att för en liten summa pengar ställa upp och göra några scener till ett mindre projekt. Den större filmen blev aldrig av, den mindre blev KEYHOLES ARE FOR PEEPING. Kanske inte Sammy Petrillos stoltaste ögonblick – om han nu hade några sådana, stolta ögonblick, alltså.
KEYHOLES ARE FOR PEEPING är en så kallad wraparound-film. Får att snabbt och enkelt sno ihop en långfilm tog Doris Wishman sexscener ur några av sina gamla mjukporrfilmer, däribland HOT MONTH OF AUGUST och PASSION FEVER, och spelade i en ramhandling med Sammy Petrillo och en handfull andra.

Filmen inleds med förtexter som visas över bilder på ett tivoli. Kommer filmen att utspelas på ett tivoli? Nej, de här scenerna har inget med resten av filmen att göra, jag gissar att Wishman kommit över lite arkivfilm med ett tivoli.
Sammy Petrillo spelar Stanley Bebble, en besynnerlig man som bor tillsammans med sin dominerande och ständigt klagande morsa i ett hyreshus som verkar vara enormt och närmast fungera som ett hotell. Stanley har stora planer för framtiden och har genom en korrespondenskurs utbildat sig till äktenskapsrådgivare. Sedan tidigare är han karateexpert enligt ett diplom på väggen. Av någon outgrundlig anledning spelar Petrillo även sin mor – men han gör inte rösten, han är dubbad av Doris Wishman själv! Modern är överbeskyddande och har svårt att acceptera att sonen är på väg att bli vuxen och självständig. Stanley har en flickvän som gärna vill gifta sig med honom, men hon börjar tröttna på att behöva konkurrera med svärmor.

I hyreshuset finns fastighetsskötaren Manuel. Han går omkring och tittar i nyckelhålen till de boendes lägenheter – när han gör detta får vi se sexscener inklippta från andra, tidigare filmer. De flesta av dessa äldre klipp är ur svartvita filmer, så utan förklaring blir denna färgfilm svartvit med jämna mellanrum. En scen visas negativt, så plötsligt ser det ut som när man fick in FilmNet ellet TV1000 mitt i natten för 35 år sedan.
Stanley öppnar en mottagning i hyreshuset. Han tar emot olika par med relationsproblem. Han försöker använda sina nyförvärvade kunskaper för att hjälpa dem att återuppliva passionen i sina förhållanden. En av männen som dyker upp och får sitta i en stor, plastinklädd soffa, är Richard Towers som vi känner igen från Wes Cravens THE LAST HOUSE ON THE LEFT samt från andra Wishman-filmer.

Det hela utvecklas till en serie märkliga möten, sexuella missförstånd och ”komiska situationer”, medan Stanley försöker balansera sitt nya yrkesliv, sin flickvän och sin omöjliga mor. På slutet drabbat alla samman i ett stort slagsmål och någon tar diplomet och slår det i skallen på Stanley. Samtidigt fortsätter Manuel att gå omkring och titta i nyckelhål.

Det är mycket som är märkligt i den här filmen. men det märkligaste är nog att inte bara Sammy Petrillo, utan flera andra av de medelålders manliga skådespelarna spelar sina mödrar, svärmödrar eller vad de nu ska vara för kvinnor. Oerhört konstigt.
Sammy Petrillo får Jerry Lewis att framstå som återhållsam. Petrillo grimaserar och pratar med fåniga röster. I en scen låtsas han pudra näsan med två brödskivor.

Filmfotot är vansinnigt fult, precis som det brukar vara i den här typen av amerikanska sexploitationfilmer från den här tiden. Det är murrigt och smutsigt, det skulle inte förvåna mig om Wishman skjutit scenerna med Petrillo på 16mm. Alla ser svettiga ut, allting ser ut att lukta illa. En tjej som dyker upp i en scen tittar då och då mot Wishman utanför bild för att få regi. Under sexscenerna, vilka förstås inte är något att skriva hem om, dånar hammondorgelpop.
Absolut ingenting i KEYHOLES ARE FOR PEEPING är roligt – vilket innebär att filmen blir lite rolig. De anstränger sig till max för att det ska vara tokigt. Vad sätter jag för betyg på det här? Går det att betygsätta den här filmjäveln? Nej. Men jag sätter en tvåa så att ingen ska tro att jag rekommenderar det här.

Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.