Foton copyright (c) TriArt Film
Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL! … För ovanlighetens skull – sade jag ironiskt.
Min inställning till Michel Gondry är inte den bästa. Som jag i tidigare recensioner påpekat, tycker jag att hans ofta surrealistiska filmer har en tendens att bli obehagliga, som THE SCIENCE OF SLEEP. Rollfigurerna ger intryck av att vara psyksjuka snarare än roliga. När han försökt vara lite folkligare i amerikanska filmer som BE KIND REWIND och GREEN HORNET har det inte riktigt funkat; den tidigare fick en irriterande arty touch, medan den senare bara var usel. Förra filmen THE WE AND THE I var även den irriterande och kändes mest onödig.
På flera sätt är nya filmen DAGARNAS SKUM det mest tilltalande Gondry har gjort som regissör. Åtminstone för mig. Samtidigt kan jag omöjligt påstå att det är en bra film. För det är det inte.
DAGARNAS SKUM bygger på en roman från 1947 av Boris Vian. Nej, jag har förstås inte läst den – men det är inte utan att jag undrar hur boken är. Är det precis som filmen torde den nämligen vara totalt oläslig. Eller åtminstone väldigt, väldigt tunn. Michel Gondrys filmatisering är väldigt, väldigt tunn. Handlingen är så simpel att den mest påminner om en tunn blå rök någonstans bland bilderna.
Romain Duris spelar Colin, en käck kille som tydligen bor med sin kock Nicolas. Nicolas lagar hela tiden de mest fantastiska rätter. En kompis till Colin har träffat en ny tjej och då vill även Colin bli förälskad. Ganska omgående träffar han den söta och charmiga Chloé (Audrey Tautou). De blir köra och gifter sig, men en dag blåser ett frö in i hennes lunga. En blomma börjar att växa i lungan, Chloé blir sjuk, ja, döende.
Detta är det hela. Det känns som en märklig novell på ett par sidor – en kul idé, men inte mer.
Vad vi istället får är ett visuellt överflöd. Rättare sagt: visuell overkill. Vi bombarderas med bilder precis hela tiden. Varje scen, varje klipp, varje bildruta är överfull av detaljer. Scenografin är fullkomligt enastående; filmen utspelar sig i något slags alternativt, fantasifullt, surrealistiskt Paris. Färgskalan är knallig men murrig, det här ser ut som franska serier – jag tänker framför allt på Francois Boucq. Det är nästan så att man kan se pennstrecken. Vidare fläskar Gondry på med stop motion-animation, datoranimation, folk utklädda till möss som förminskats och bor i köket, där de hjälper till. Öppningsscenerna med något slags retro-futuristisk författarfabrik där romanen ”Dagarnas skum” skrives är lysande. Flera gånger dansar rollfigurerna något som kallas ”Spana-in-mig-dansen”, under vilken de dansandes ben tänjs ut.
… Men det är fullkomligt omöjligt att engagera sig i historien om Colin och Chloé. Allting är hysteriskt, överdrivet och överväldigande. En hel del infall är roliga och ja, filmen är onekligen fantastisk att titta på och fascinerande. Men det blir för mycket. På flera sätt är filmen egentligen osebar. Jag hade ibland svårt att hänga med i den märkliga dialogen och ännu svårare att se vad som sker i myllrande bilderna. Maträtter som rör på sig, en dörrklocka som förvandlas till en insekt när den ringer, ett piano som blandar cocktails, en massa bisarra inslag om till exempel en isbana där de åkande växer på längden och folk har fågelhuvuden. Efter ett tag började jag att tappa intresset och mot slutet hade jag nästan känningar av huvudvärk.
Jag gillar Romain Duris, han är en kul skit, och självklart gillar jag Audrey Tautou, konstigt vore det ju annars (fast jag har lite svårt att vänja mig vid att hon numera ser betydligt äldre ut än hon gjorde i AMÉLIE FRÅN MONTMARTRE), och de två gör inte bort sig här. Enligt eftertexterna är det Tautou själv som gjort de animerade filmer som förekommer i filmen.
Det är möjligt att Michel Gondrys – och Boris Vians – fans kommer att uppskatta, ja, kanske till och med älska DAGARNAS SKUM. Själv sätter jag en positiv trea, men jag kommer nog aldrig att se om den här filmen. Och i vanligt ordning ser jag inte fram emot Gondrys nästa film.
(Biopremiär 20/12)
<!–
google_ad_client = "ca-pub-3083732164083137";
/* TOPPRAFFEL!-inlägg */
google_ad_slot = "7529329410";
google_ad_width = 234;
google_ad_height = 60;
//
TOPPRAFFEL! 