Bio: Digger

Foton copyright (c) Warner Bros. Entertainment

Jag konstaterar att jag aldrig såg Alejandro González Iñarritus förra film, BARDO, som kom 2022, jag har nog inte ens hört talas om den, eller så har jag glömt bort den. Då hade han inte regisserat en långfilm sedan THE REVENANT, som hade premiär 2016.

Iñarritus nya film har det dock varit svårt att missa, bolaget verka tro mycket på den här, kanske för att den har Tom Cruise i huvudrollen. Det har släppts mystiska trailers, stan är full av affischer, och man har till och med tagit fram en popcornbytta formad som en cowboystövel och som säljs till groteskt överpris på Filmstadens biografer.

Det har varit en del hemlighetsmakeri kring DIGGER, filmens trailers har inte avslöjat speciellt mycket av handlingen, men intrycket man fått är att det här är en märklig film, troligen en komedi – och det stämmer. Till större delen.

Tom Cruise spelar den osannolikt rike, mäktige och excentriske oljemagnaten Digger Rockwell, en man som är kommen till åren — Cruise är kraftigt utspökad för att se ut som en gammal gubbe, och jag undrar nästan om de försökt få den evigt unge Cruise att se ut att vara så gammal som han egentligen är. Han är en högljudd och osympatisk typ, Digger, och han verkar bara bry sig om sin minst sagt bisarra katt.

Diggers företag har orsakat en katastrof på Grönland, en spricka i en glaciär har blivit större, en bas exploderar och folk dödas, det hela kan få globala konsekvenser. Digger tänker dock främst på sig själv, det är lite Trump över honom, han tror att pengar och manipulation är lösningen på allt.

John Goodman spelar USA:s hårt pressade president. Det finns en risk att katastrofen kan leda till kärnvapenkrig. De försöker komma på olika sätt att lösa det hela, det ena absurda sättet efter det andra. Det föreslås att de ska skicka iväg en missil mot ismassorna. Digger ger sig iväg för att lösa problemet — inte bara för att rädda mänskligheten, han tänker även på hur han vill bli ihågkommen och han vill kontrollera storyn. Återigen likheter med Trump.

Till en början tyckte jag att DIGGER var rätt rolig. Det här är satir och svart humor, ofta absurt och bisarrt. Halvvägs in, ungefär, blir filmen allvarligare och tonen förändras, och jag var inte längre lika road. Jag tröttnade.

Det är en snygg film, det här. Faktum är att jag ibland tänkte på Roy Andersson. Alejandro González Iñarritu har en helt annan färgskala än Roy Andersson, han klipper betydligt oftare och berättandet är mer vitalt, men ofta känns det som att titta på olika tablåer. Det är lite filmad teater över det hela, på slutet blir det bokstavligt talat filmad teater.

Tom Cruise tar i för kung och fosterland. Jag tycker att han är jättebra i rollen. Eller … Tycker jag verkligen det? Spelar han inte över? Bland övriga medverkande hittar vi Riz Ahmed, Sandra Hüller och Jesse Plemons. Filmen är inspelad i klassiska Pinewood Studios i England.

Problemet med DIGGER är att filmen är … uppfylld av sin egen förträfflighet. Filmen känns ibland lika självupptagen som dess huvudperson. Jag kan dessutom tänka mig att många av de Tom Cruise-fans som köpt biljett och en svindyr plaststövel med popcorn kommer att undra vad fan det är de tittar på. DIGGER är liksom ingen bred publikfilm, och det här är väldigt långt från TOP GUN: MAVERICK.