Häromåret såg jag filmen ONE MORE SHOT. Jag trodde att jag recenserat den här på TOPPRAFFEL!, men så var visst inte fallet — men på IMDb har jag satt betyget 2 av 10. Jag tyckte att denna actionfilm med Scott Adkins och Michael Jai White var riktigt kass — det kändes som om de inte gjorde något annat än att springa omkring på en flygplats och skjuta på varandra.
När jag såg ONE MORE SHOT visste jag inte om att den var en uppföljare till ONE SHOT, den har jag fortfarande inte sett. Nu har det kommit en tredje film som, antar jag, avslutar denna trilogi.
För regin står även denna gång engelsmannen James Nunn, som tidigare bland annat gjort ELIMINATORS, WILDCAT och HUNGRY, den senare recenserade jag alldeles nyligen. Filmen utspelar sig i USA, men det här är en brittisk produktion som är inspelad i London med omnejd.
Scott Adkins är tillbaka som Navy SEAL-soldaten Jake Harris. Dolph Lundgren, som bara är med i två korta scener i början och slutet av filmen, är ett befäl som ger Harris i uppdrag att stoppa sin tidigare vapenbroder Carter (Steven Cree), som gett upp hoppet om USA (”Det styrs av oligarker!” vilket ju stämmer), och samtidigt blivit ond och galen. Han håller en massa högt uppsatta människor gisslan i ett enormt hus, Carter tänker koppla ur USA:s missilförsvar. Bland gisslan finns en handlingskraftig kvinna (Hannah Ware), som kommer loss. Kane Kosugi, iförd mustasch, spelar en av Carters män. Harris och ett team elitsoldater tar sig in i byggnaden.
Hela filmen är inspelad med steadycam och klippen är ytterst få. Handlingen utspelar sig i det närmaste i realtid. Tagningarna är långa. Det är inga klipp i actionscenerna och slagsmålen. Koreografin måste sitta perfekt, det här är som teater, om någon gör fel måste man börja om från början. Ibland ser det här ut som ett TV-spel, där Harris springer längs olika banor.
Av någon anledning innehåller ONE LAST SHOT märkligt få actionscener. Rollfigurerna ägnar sig mest åt annat — i realtid. När Harris och hans team inleder uppdraget får vi se dem gå genom slog i flera minuter. De tar sig in i huset där de irrar längs korridorer i flera minuter. Det händer ingenting. När det väl händer något är det inte mycket att skriva hem om. På soundtracket ligger hela tiden en trist, sövande syntslinga, vilket ökar tristessen.
Jag gillar verkligen Scott Adkins, men han medverkar i alldeles för många filmer, varav många är dåliga eller usla. Han borde sålla mer. Dolph Lundgren ställde nog upp bara för att få lite snabba pengar. Han medverkar sammanlagt några få minuter, och inte i några actionscener, han bara pratar och ser uttråkad ut.
Nu tycker jag att det är på tiden att Scott Adkins medverkar i en film som både är bra och som levererar på fajtingfronten!
Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
