Foton copyright (c) Sony Pictures Sweden
Äntligen är den här: filmatiseringen av ABBA:s gamla album ”Arrival”!
… Det ska man inte inbilla sig när man köper biljett till den här filmen. Nej, det här är en science fiction-thriller av Denis Villeneuve, som senast gjorde den lite överskattade SICARIO (kom igen, så spännande och unik var den väl ändå inte?). ARRIVAL är film som till större delen, eller åtminstone till hälften, är riktigt bra.
Amy Adams spelar språkprofessorn Louise Banks, som undervisar på ett universitet när plötsligt världen stannar upp. Enorma, utomjordiska farkoster har dykt upp på flera plaster på jorden. De hovrar över marken, och ingen vet vad de vill och varifrån de kommer.
Forest Whitaker gör en överste som bryskt låter hämta Louise – hon behövs för att försöka översätta utomjordingarnas språk. Militären har nämligen lyckats ta sig in i en farkost och där mött två bläckfiskliknande varelser som gömmer sig bakom en glasskiva. Även matematikern Ian Donnelly (Jeremy Renner) anses behövas.
Filmens inledning och det som närmast därpå följer är faktiskt riktigt spännande. Det är lågmält berättat, närmast ödesmättat, det går förhållandevis långsamt framåt, vilket innebär att vi i publiken – åtminstone jag – upplever händelserna som lika spännande som Louise gör det. Vad finns inne i skeppet? Vad kommer vi att få se? Huvudpersonerna hissas långsamt upp mot en öppning i farkosten, de fortsätter genom en lång korridor, vi känner nackhåren resa sig i nacken när de närmar sig varelserna.
ARRIVAL är såpass välgjord att den känns realistisk – och det är väl detta som gör filmen spännande.
Tyvärr tycker jag inte riktigt att det håller hela vägen. Filmens dramatik avtar. Kina förklarar krig mot utomjordingarna, några amerikanska soldater vill ta saken i egna händer, men det görs inte mycket av detta. Istället blir det lite för mycket metafysiskt flum, ibland känns det nästan kvasireligiöst, och anslaget börjar bli pretentiöst. Jóhann Jóhanssons musik pendlar mellan att vara dyster och effektiv, och, tja, kvasireligiös den med. Det hela andas andlighet och new age.
Louise Banks och Ian Donnelly är allt ena hejare på att förstå främmande språk. Jag begrep inte alls hur de gör för att tolka rymdspråket, jag har ingen aning om om det är så här det går till när man översätter obegripligheter, jag vet inte om manusförfattaren, eller författaren till romanen filmen bygger på, gör det heller. Fast förklaringen är säkert att Louise och Ian är ohyggligt smarta och begåvade.
Mina invändningar till trots är ARRIVAL en bra och intressant film. Fast jag vet inte om jag kommer att se om den.
(Biopremiär 2/12)
<!–
google_ad_client = "ca-pub-3083732164083137";
/* TOPPRAFFEL!-inlägg */
google_ad_slot = "7529329410";
google_ad_width = 234;
google_ad_height = 60;
//
TOPPRAFFEL! 