Bio: IRL

Foton copyright (c) Eyeworks Film & TV Drama
Återigen premiär på en svensk film som antagligen inte kommer att ses av … någon alls. Erik Leijonborgs IRL har en trailer som gör att man förväntar sig en film som till större delen utspelar sig i en datorspelsvärld. Så är dock inte fallet. IRL är samma gamla klyschiga mobbingdrama vi sett otaliga gånger tidigare. Filmen lär nog främst bli ihågkommen på grund av att den samlar en trojka kändisbarn i huvudrollena: Stellan Skarsgårds 18-årige son Valter, Annika Jankells dotter Happy, och Bille Augusts tös Alba.
Filmen bygger på den belgiska filmen BEN X från 2007 och det hela öppnar med gryniga flygbilder på trista hyreshus i någon förort. Såklart. Det här är nämligen tänkt att vara en viktig ungdomsfilm, och då måste man i vanlig ordning dra till med tristess i trista miljöer. Valter Skarsgård är Elias, en närmast autistisk kille som mobbas i skolan. Oj, vad han mobbas. Den genomonda Agnes (August) är ledare för mobbarna och deras terror kulminerar när de sliter av Eilas byxor, filmar honom i korridoren och lägger ut videon på YouTube.

Hemma spenderar Elias tiden med att spela ett äventyrsspel online, där han är en krigare som träffar på krigarbruden Sc4rlet (Jankell). Han chattar med den okända Sc4rlet, som plötsligt vill träffas. På vägen till dejten attackeras Elias av mobbarna, som kastar bort hans mobiltelefon. Elias blir försenad, vågar inte gå fram till Sc4rlet och tänker begå självmord. Fast då dyker tjejen upp ändå, de unga tu blir ett par, och de försöker komma på ett raffinerat sätt att hämnas på. Mobbarna ska få igen.
Jepp, vi har sett allt förut. Det här är samma story en gång till. Mörker, mobbing, elände och lite ung kärlek. Spelvärlden tillför inte speciellt mycket. I vanlig ordning är det här en sådan där film där alla vuxna verkar tillhöra en generation som inte använder- eller knappt känner till Internet. YouTubeklippet verkar ha hur många klick som helst, men inga vuxna känner till det. Och inga vuxna verkar se och höra mobbarnas dåd, trots all uppståndelse och alla skrik. Fast rektorn anar vad som pågår och försöker prata med ungarna. ”Jag känner mig kränkt!” säger en av mobbarna.
Sättet Elias och Sc4rlet hämnas på är långsökt. Det förekommer två ungdomar som verkar vara Elias’ kompisar, men de glöms bort större delen av filmen. Skådespeleriet är bra, filmen är ointressant och Annika Jankell borde skämmas för att hon döpt sin tös till Happy.

(Biopremiär 25/10)

<!–
google_ad_client = "ca-pub-3083732164083137";
/* TOPPRAFFEL!-inlägg */
google_ad_slot = "7529329410";
google_ad_width = 234;
google_ad_height = 60;
//

–>
http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js

var uri = ‘http://impse.tradedoubler.com/imp?type(img)g(18730132)a(1653233)&#8217; + new String (Math.random()).substring (2, 11);
document.write(‘‘);

var uri = ‘http://impse.tradedoubler.com/imp?type(img)g(19552188)a(1653233)&#8217; + new String (Math.random()).substring (2, 11);
document.write(‘‘);

Lämna en kommentar