Netflix: The Last House

Foton copyright (c) Netflix

Ännu en Netflixpremiär, denna gång på en science fiction-rysare i regi av Louis Leterrier, som gjorde THE TRANSPORTER 1&2, THE INCREDIBLE HULK, NOW YOU SEE ME, FAST X med flera.

Det finns en engelsk TV-serie från 1984 som heter Hammer House of Mystery and Suspense. Det här var det sista det klassiska filmbolaget Hammer gjorde innan de gick i ide för att återkomma på 2000-talet.

Det tolfte avsnittet heter ”Child’s Play” och regisserades av legenden Val Guest. I detta upptäcker en familj (Mary Crosby och Nicholas Clay gör huvudrollerna) att deras bostad oförklarligt förseglats. Det går inte att öppna dörrar och fönster. De är fast därinne och de vet inte vad som hänt.

THE LAST HOUSE (som kanske även ligger på vänster hand?) bygger på samma idé. En morgon upptäcker familjen Delgado att de inte kommer ut ur sitt hus. Greta Lee och Wagner Moura spelar Ann och Jason Delgado, medan Riley Chung och Noah Alexander Sosnowski gör barnen Ruth och Graham under större delen av filmen, Emma Ho och Gabriel Barbosa spelar Ruth och Graham som tonåringar.

Alla dörrar är låsta, fönstren sitter fast, och glasrutorna går inte att krossa. Deras grannar befinner sig i samma situation, de kommunicerar via skyltar de håller upp i fönstren. Ingen i grannskapet verkar ha en motorsåg och kan testa om det går att såga upp trädörrarna.

Dagar blir till veckor, veckor blir till månader. Tack och lov har Delgados mycket mat hemma. De börjar även att odla inomhus.

Det regnar ofta och lilla Ruth tycker sig se en främmande varelse därute i mörkret. Mycket riktigt, det är stora, Cthulhu-liknande monster som härjar. Fast det dröjer rejält länge innan dessa dyker upp. Frågan är var monstren kom ifrån och vad de är ute efter.

Den enda underhållning familjen Delgado har, är två DVD-filmer; ANNIE och AIR FORCE ONE, vilka de tittar på varje dag. Jason hämtar en hög vinylskivor och säger att det är dags för barnen att upptäcka de riktiga klassikerna, och jag tänkte att nu blir det otäckt, eftersom en skiva med Stevie Wonder ligger överst. Tack och lov är det ”Close to Me” med the Cure som spelas. Puh!

Den här filmens inledning är ganska hyfsad. Ett visst intresse skapas. Vad är det som pågår? Varför? Tyvärr är inte filmens upplösning särskilt tillfredsställande. Filmen blir sämre när monstren dyker upp. Slutet känns ogenomtänkt, abrupt och lite dumt.

Ovan nämnda ”Child’s Play” är inte jättebra, men avsnittet har en flängd och lite bisarr upplösning. Dessutom varar programmet bara 70 minuter. THE LAST HOUSE varar 112 minuter och slutar med ett trött Jaha? Var det allt?