A MUPPETS CHRISTMAS: LETTERS TO SANTA (Disney)
Oj, det var min själ längesedan jag såg något med mupparna. I alla fall något nytt med mupparna. Det har hänt att jag sett något gammalt 70- eller 80-talsavsnitt, eller åtminstone enskilda sketcher på YouTube, och det har väl varit med blandade känslor. Jag minns THE MUPPET SHOW som hur roligt som helst och alla tittade på det; barn och föräldrar – till och med mina mor- och farföräldrar tittade (farmor brukade kalla dem ”di där pubbarna”). Fast jag vet inte – de gamla grejor jag sett om har väl inte varit sådär otroligt kul.
Som nästan alltid är fallet när det gäller amerikanska julfilmer, är det här en rätt sliskig grej om att familjen är viktigast av allt. Historien börjar på julafton utanför ett postkontor, där några muppar köar för att hinna skicka sina sista önskelistor till tomten. En av de övriga köande är New Yorks borgmästare Michael Bloomberg. Det blir sång och dans inne på postkontoret, men mupparna klantar sig i postsorteringen, hamnar på gatan igen, och utan att Gonzo lyckats posta tre brev till tomten, stänger postkontoret.
Gonzo lyckas övertala Kermit och några andra att åka till Nordpolen för att leverera breven direkt till tomten. De hittar ett flygbolag som heter någonting i stil med Northpole Airlines, och så åker de till tomten, innan de till slut kan fira jul med en liten flicka och hennes familj.
Paul Williams, den lille gnomen, har komponerat de nya låtarna som framförs, och Williams dyker också upp som tomtenisse på Nordpolen. Uma Thurman är flygvärdinna på Nordpolslinjen. Whoopie Goldberg kör taxi. Det förekommer ytterligare några kända ansikten i småroller.
LETTERS TO SANTA är inte något vidare. Då och då dyker det upp små korta, roliga inslag – dr Bunsen och Beaker har ett par episoder med en sexig brud som raggat upp Beaker. Ett par sniglar levererar snail mail. Den svenske kocken kramar en kalkon.
Det är numera andra som gör rösterna till figurerna. Åtminstone en del. Frank Oz är inte kvar som miss Piggy. Men jag märkte ingen större skillnad.
Det här är harmlös underhållning och det kan säkert gå hem hos ungar – även om små svenska barn förstås kommer att undra varför det pratas om juldagen och julkalkon, och inte julafton och julskinka. De svenska barn som inte har föräldrar som tvingar dem att äta tradiga vegetariska alternativ till riktig julmat.
Filmen avslutas med feltagningar och jag gissar att dessa är fejkade, men vad vet jag.
TOPPRAFFEL! 