Streaming: Resurrection Road

Nu blir det western igen här på TOPPRAFFEL! Skräckwestern till och med. Eller westernskräck.

Jag hade aldrig hört talas om den här filmen med manus och regi av Ashley Cahill, och det började inte speciellt lovande. Det första vi ser är loggan till Saban Films, ett bolag som distribuerar alldeles för många kassa filmer, även om en och annan film kan vara bra. Denna logga följs av en väldigt ful logga för One Dollar Studios, den ser ut att komma från ett 25 år gammalt datorspel.

Sedan börjar själva filmen, och det var när att jag gav upp på en gång. Michael Madsen dyker upp som den grymme Quantrill, som torterar den tillfångatagne, före detta slaven Barabbas (Malcolm Goodwin) och dennes fru. Regi, filmfoto och klippning är lite märkligt, det är ryckigt och lite taffligt på ett mystiskt sätt. Jag gissade att detta var Madsens sista roll, men där gissade jag fel, det här den sista film som släpptes innan Madsen dog förra året, men han är med i ytterligare ett stort antal filmer, varav tretton (13!) ännu inte är färdigställda.

Jag fortsatte dock att titta. Inbördeskriget pågår och Barabbas tas till ett nordstatsläger. Där får han ett uppdrag av de illasinnade befälen. Barabbas stred tidigare för ett svart regemente och tillsammans med ytterligare fem svarta soldater; desertörer vill jag minnas, ska han leta upp ett sydstatsfort och spränga kanonerna som finns där. Överlever de får de sin frihet i belöning.

Det går åt skogen på en gång. De sex soldaterna springer på en skock rejält onda sydstatssoldater. Antalet huvudpersoner decimeras. De kommer till en gård som attackerats, där träffar de en handlingskraftig indian, Tsula (Triana Browne), och hon följer med männen.

Det verkar som om fienden är något helt annat än de räknat med. Är det övernaturligheter på gång? Jodå. Det är vampyrer de måste kämpa mot!

RESURRECTION ROAD varar bara 77 minuter. Den är lite för kort – den hade mått bra av ytterligare 10-15 minuter. Handlingen är lite ryckig, det går framåt lite för fort, i synnerhet i inledningen, och vi lär aldrig riktigt känna rollfigurerna.

… Men efter ett tag kom jag på mig med att börja gilla den här filmen. Åtminstone lite grann. Jag vet inte vad budgeten låg på, men den kan inte ha varit hög – det ser rätt billigt ut emellanåt, filmen brister lite i stil och elegans; det är svårt att sätta fingret på vad det är som känns fel.

Men: filmskaparna har placerat pengarna där de syns. De har satsat på praktiska effekter. Det är inget datoranimerat knallande här, inte, och de använder faktiskt squibs när folk blir skjutna. Det känns riktigt uppfriskande att se! De har även tillverkat avhuggna huvudet och byggt upp en del märkliga interiörer.

Det här blev rätt underhållande efter ett tag. Det fläskas på med mycket action och blodet sprutar som ur brandslangar. Jag hade kul så länge det varade.

Det är lite för rudimentärt, aningen mediokert, lite för billigt, men jag valde att bortse från detta. Då blev RESURRECTION ROAD fullt acceptabel som en stunds våldsam underhållning.