Det här är en sydkoreansk thriller vars originaltitel lyder SAL-IN-JA RI-PO-TEU. Dess amerikanska titel är MURDERER REPORT. Jag gissade först att någon skrev fel när den skulle släppas i Sverige, eller så hörde någon fel – ungefär som när BLOODSUCKING FREAKS blev BLODSUGANDE GATAN på hyrvideo i Sverige på 80-talet. Men nu ser jag att filmen faktiskt kallas MURDER REPORT i de flesta länder, inklusive Storbritannien, Kanada och Australien. Det är inte utan att jag undrar varför jänkarna inte nöjde sig med det.
Nå, oavsett vilket är dettas en alldeles utmärkt film i regi av Young-Jun Cho. Cho Yeo-jeong spelar reportern Seon-joo, på jakt efter ett rejält scoop. Plötsligt och oväntat blir hon uppringd av en man som påstår att han är en seriemördare – han hävdar att han dödat elva människor. Nu vill han intervjuas och han erbjuder Seon-joo jobbet.
Intervjun ska ske på mördarens villkor. De ska träffas på ett lyxigt hotellrum han har valt ut. Seon-joo måste förstås komma ensam – men det gör hon inte. Med sig har hon polisen Han Sang-woo (Kim Joon-bae), som installerar sig i hotellrummet direkt under. Seon-joo ställer upp en videokamera vid ett bord, men hon gömmer även flera små kameror i rummet, så att Han Sang-woo kan övervaka och ingripa om det händer något.
På utsatt tid, på sekunden, anländer mördaren. Han visar sig vara en psykiatriker, doktor Yeong-hoon (Jung Sung-il), som ser fullt normal ut och som pratar med mjuk röst, så som filmpsykopater gärna gör. Intervjun inleds. Doktorn är en intelligent, intellektuell, vältalig och beräknande man – Seon-joon har i princip en träff med Hannibal Lecter.
… Men saker och ting visar sig förstås inte vara som de ser ut. Jo, doktorn har mördat elva personer, detta stämmer – men fler saker avslöjas. En rad oväntade twister följer.
MURDER REPORT är en elegant film – både estetiskt och till innehållet. Större delen av filmen utspelar sig i ett och samma rum, men vi får även se en del tillbakablickar på doktorns och reporterns liv.
Ska jag anmärka på något är det att det kanske blir en eller ett par twister för mycket mot slutet. Koreaner är rätt förtjusta i twister. Plötsligt blir det aningen svårt att hänga med i svängarna i den tidigare rätt enkla storyn. Men det hindrar inte MURDER REPORT från att fortfarande vara en mycket bra film.
Jag noterar att en hel del har blivit förbannade på slutet. Själv hade jag inga problem med sättet det hela slutar på.
Det här är en snygg och rekommendabel liten film.

Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.