Streaming: Delivery Run

Jag börjar med att slänga ut en fråga:

Vilken är Steven Spielbergs bästa film? Upp med en hand!

Ni som svarade HAJEN svarade fel. Spielbergs bästa film är förstås DUELLEN (amerikansk TV-premiär 1971, svensk biopremiär 1973); TV-filmen som förlängdes och gick upp på bio i Europa.

Har man sett DUELLEN finns det ingen som helst orsak att se thrillern DELIVERY RUN – en film som visar sig vara finsk. För regin står Joey Palmroos, som är finne. Till stora delar är det här samma film som DUELLEN, jag undrar lite över hur de tänkte när de skrev manus till den här filmen. Hade de för avsikt att planka så här mycket? Har man inte sett DUELLEN är det möjligt att man tycker att det här är betydligt mer rafflande än jag gjorde.

DELIVERY RUN utspelar sig i ett vintrigt Minnesota – ett Minnesota som är märkligt likt Finland, där filmen är inspelad. Engelsmannen Alexander Arnold gör huvudrollen som Lee, en kille som jobbar åt något slags amerikansk motsvarighet till Foodora. Han har taskigt med stålar och värre blir det när han får besök av en ondskefull kvinna och hennes brutale hejduk. Lee är skyldig dem en stor summa pengar. Efter att De Onda slagit sönder Lees guldfiskskål får Lee ett fåtal timmar på sig att skaffa fram pengarna. Med sin guldfisk Reggy i en plastpåse beger Lee sig ut på de snöiga vägarna för att hämta upp- och leverera mat, och försöka få ihop summan han är skyldig skurkarna.

Det är bara det att en galning som kör snöplog härjar i trakten. En psykopat som jagar- och dödar folk på måfå. Plogmannen väljer ut Lee till sitt nästa offer och börjar förfölja honom på vägarna.

Men undantag för inledningen och för ett par scener i mitten, där Lee tar sig in i huset där plogmannen uppenbarligen bor och där hittar en tillfångatagen, fastkedjad tjej, är det här i princip DUELLEN rätt upp och ner. Här finns en scen där Lee besöker en vägkrog och undrar om någon därinne är plogmannen. DELIVERY RUN till och med slutar nästan exakt likadant.

Tonen i filmen är annorlunda jämfört med Spielbergs svettiga film, Palmroos’ film ligger ofta nära komedi. Alexander Arnold, som är lik en känd, svensk serietecknare jag känner, grimaserar mycket och pratar hela tiden med sin fisk. Filmfotot ät bra, det här ser ut som en riktig film. Här finns några bra scener. Filmen är dessutom försedd med traditionell filmmusik som framförs av en större orkester, vilket alltid är ett plus. Till skillnad från i DUELLEN stryker ett flertal personer med och här finns en del blod.

Betyget här under är lite tveksamt. Som sagt, har ni inte sett DUELLEN kan den här filmen kanske vara något för er. Ni andra kan se något annat. Till exempel Steven Spielbergs näst bästa filmer, det vill säga de tre första Indiana Jones-filmerna.