Blu-ray: Tukthuset

VIDEO INVEST COLLECTION 12: TUKTHUSET

England har en lång, fin skräckfilmstradition, men flera kända skräckfilmsbolag. De mest kända är förstås Hammer, Amicus, Tigon och några till.

Sedan har vi Pete Walker, en regissör som hade sitt eget bolag. Hans filmer skiljde sig också en hel del från dem hans konkurrenter producerade. Pete Walker, född 1939, började sin karriär med att på 60-talet göra korta mjukporrfilmer. Mot slutet av decenniet övergick han till att göra långfilmer, det var fortfarande sexfilmer, ibland sexkomedier, men på 70-talet satsade han på skräck och thrillers istället. 1983 gjorde han sin sista film, rysarkomedin THE HOUSE OF LONG SHADOWS med Vincent Price, Christopher Lee, Peter Cushing och John Carradine som affischnamn; detta var även den enda film han inte producerade själv. Därefter lämnade han filmbranschen för att istället ägna sig åt fastigheter.

Hammer Films var kända för sina traditionella och lite gammaldags skräckfilmer om Frankenstein, Dracula och andra vampyrer, Amicus producerade oftast antologifilmer med kortrysare. Pete Walker, däremot, han ägnade sig åt skräck som utspelade sig i nutid, det vill säga 70-talet. Filmerna var smutsigare, råare och innehöll en hel del sex och våld.

Flera av dessa 70-talsfilmer, inte bara de som Pete Walker regisserade, skrevs av den jovialiske David McGillivray. McGillivray må vara känd främst för sina skräckfilmer, men hans allra största framgång är faktiskt manuset till en sketch med Dave Allen – den finns på YouTube, den är jätterolig. Det är David McGillivray som skrivit manus till TUKTHUSET, efter en story påhittad av Pete Walker.

TUKTHUSET. Jösses. Det är en jävla hård titel. Den engelska originaltiteln är lika fin: HOUSE OF WHIPCORD. Det här är exploitation av finaste märke.

Penny Irving spelar fransyskan Ann-Marie Di Verney; Irving var 30 men ska föreställa 19. Ann-Marie har jobbat som nakenmodell och på en fest träffar hon den stilige, men märklige Mark E Desade (Robert Tayman) – träffar man någon med det namnet bör man förstås vara försiktig. Ann-Marie är inte försiktig. Hon börjar träffa Mark och blir förälskad i honom – och han vill presentera henne för sin mor. I Marks sportbil lämnar de London och kör ut på landsbygden för att hälsa på hans gamla mor. De anländer till ett gammalt nerlagt fängelse.

Barbara Markham och Patrick Barr spelar Margaret Wakehurst och den blinde domaren Desmond Bailey. De är bindgalna och driver fängelset i privat regi – och i hemlighet. De låter kidnappa tjejer de anser vara osedliga. Dessa tjejer måste straffas – hårt. De låses in, de piskas, i värsta fall avrättas de. Den fantastiska skotskan Sheila Keith spelar en av de grymma fångvaktarna. Ann Michelle, syster till Vicki Michelle som var med i ‘ALLÅ, ‘ALLÅ, spelar Julia, som tillsammans med sin pojkvän Tony (Ray Brooks) letar efter Ann-Marie.

En välgjord B-film med några brittiska karaktärsskådespelare, mycket naket, flickor som piskas och ibland hängs, stora polisonger och folk som dricker te. Sådant görs inte längre – åtminstone inte på samma sätt. Det här är ren sleaze och väldigt mycket 70-tal – men eftersom det är den engelsk film blir den samtidigt lite hemtrevlig. Jag kan mycket väl tänka mig att det fortfarande finns människor, framför allt yngre, som tar anstöt av TUKTHUSET. Själv gillar jag sådant här – och jag gillar Pete Walker. Walker var ojämn, men aldrig ointressant.

Liksom övriga utgåvor i Video Invest-serien ligger det en hel del extramaterial på denna Blu-ray. Här finns två intervjuer med Peter Walker, här finns ett kommentarspår med Walker och hans filmfotograf Peter Jessop, här finns bilder, trailers, och omslaget är vändbart; på baksidan finns Video Invests originalomslag.

Nu tänker förstås du att du genast måste dricka en kopp Lapsang Souchong och köpa den här filmen för att ställa den i din privata lilla fängelsehåla. Du beställer TUKTHUSET bäst från Ginza genom att klicka HÄR – för då stöttar du samtidigt TOPPRAFFEL! och kan få läsa fler sådana här haranger i framtiden. Om du redan har den här filmen, eller kanske inte vill köpa den, kan du förstås stötta TOPPRAFFEL! ändå – till exempel via Buy Me A Coffee eller något av de andra alternativen högst upp i spalten längst till höger på en datorskärm, eller härunder på en mobilskärm. Det är inte gratis att driva den här sidan. Men vad som är gratis, är att prenumerera på TOPPRAFFEL! – ett formulär för detta finns här intill någonstans.