Jag betalar för Disney+ varje månad, men jag tittar nästan aldrig på kanalen. Där finns märkligt lite att titta på – åtminstone vad gäller filmer som tilltalar mig; en medelålders karlslok. Jag glömmer dessutom ofta bort att kolla upp utbudet där, om någon ny originalproduktion haft premiär – Disney är rätt dåliga på att skicka ut pressreleaser om sådana. Således hade jag missat att en nyinspelning av HANDEN SOM GUNGAR VAGGAN från 1992 hade premiär direkt på Disney+ förra månaden. Nå, jag tänkte att jag kan väl se den, i brist på annat.
Förra veckan skrev jag om skräckthrillern SAINT CLARE, i vilken Rebecca De Mornay har en liten roll. Henne ser man inte så ofta nuförtiden. De Mornay var i smöret i slutet av 80- och början av 90-talet, och hennes mest kända roll är nog som den psykopatiska barnvakten Peyton i HANDEN SOM GLUNGAR VAGGAN. Jag har inte sett den filmen sedan den kom och jag minns verkligen ingenting alls av den. Dessutom har jag en tendens att blanda ihop den med William Friedkins kalkonfilm DJÄVULENS BARNVAKT (THE GUARDIAN, 1990).
Eftersom det numera råder total brist på fantasi i Hollywood kom någon på att man kanske skulle kunna göra en nyinspelning av HANDEN SOM GUNGAR VAGGAN, en idé som känns mer än lovligt tam. Varför? Finns det en efterfrågan på en sådan? Finns det något nytt att tillföra? Mexikanskan Michelle Garza Cervera valdes som regissör, detta är hennes amerikanska debut; hon bor- och är verksam i Mexiko.
I den här versionen spelar Mary Elizabeth Winstead en uppenbarligen rik och framgångsrik kvinna som heter Caitlin, gift med Miguel (Raúl Castillo) och nybliven mor till en liten flicka, Josie; de har sedan tidigare en dotter som heter Emma (Mileiah Vega). Caitlin har svårt att hinna med allt och anlitar därför en barnflicka; Polly (Maika Monroe, som är märkligt lik Jennifer Lopez). Polly dyker plötsligt upp väldigt lämpligt och erbjuder sig att ta jobbet, hennes tidigare arbetsgivare har bara fina saker att säga om henne.
Till en börjar funkar allt perfekt, Emma älskar Polly, men snart visar det sig att allt inte står rätt till med den nya barnflickan. Polly är uppenbarligen ute efter något. Hon har humörsvängningar, hon förgiftar maten så att familjen blir magsjuk, hon byter ut Caitlins medicin mot andra piller. Caitlin blir misstänksam, men ingen tror på henne. Både Polly och Caitlin bär på hemligheter om sitt förflutna.
2025 års HANDEN SOM GUNGAR VAGGAN är en ganska meningslös film. Tekniskt sett finns det inget att klaga på, det är kompetent gjort, skådespeleriet är bra. Men, det blir aldrig speciellt spännande och berättartempot är ibland besynnerligt långsamt; filmen är inte jättelång, men den blir rätt seg emellanåt.
Eftersom jag alltså inte minns originalfilmen överhuvudtaget kan jag inte jämföra de två filmerna, jag vet inte vad som har ändrats, bortsett från vissa inslag. I den här nya filmen uppstår till en början sexuella spänningar mellan Catlin och Polly, och dottern Emma hävdar plötsligt att hon vill gifta sig med en kvinna när hon växer upp. Dessa lesbiska inslag lyste med sin frånvaro 1992.
Slutscenen signaleras redan i början av filmen, det är lätt att gissa vad som kommer att ske. Här finns ett mord som är oväntat brutalt och blodigt. Caitlin blir alltmer hysterisk under filmens gång och skriker mycket.
Det här är inte direkt en dålig film, men den är inte speciellt bra.
Filmen producerades för streamingpremiär och hoppade över biografer helt och hållet.

(Disney+-premiär 19/11)
Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.