Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL!
… Fransk-belgisk-marockanskt, till och med. SURVIVE från 2024, som nu finns att hyra, heter egentligen SURVIVRE. Det här är en thriller i regi av Frédéric Jardin och jag noterar att många verkligen hatar den här filmen och kallar den idiotisk. Således var mina förväntningar lågt ställda.
… Men jag tyckte allt att det här var rätt hyfsat, filmen var bättre än förväntat, trots att det uppstod en del frågor.
En familj befinner sig ombord på en segelbåt mitt ute på havet. Modern Julia spelas av Émilie Dequenne, som dog i en ovanlig form av aggressiv cancer i våras. Julias man Tom görs av tysken Andreas Pietschmann. De har två barn, Cassie och Ben (Lisa Delamar och Lucas Ebel). De pratar både franska och engelska med varandra, kanske kan Tom inte franska.
De firar Bens trettonårsdag ombord på båten när något märkligt händer: brinnande föremål regnar från skyn, det är enligt Tom delar av satelliter. En naturkatastrof sker, havet försvinner och familjen tuppar av. När de vaknar upp står segelbåten på torra land i vad som ser ut som en öken – det är havsbotten.
Familjen försöker få kontakt med andra. De lyckas få tag i en kille som sitter i en dykarklocka i öknen och familjen beslutar sig för att ta sig dit. Dock visar det sig att det finns många oväntade faror på vägen. Först dyker det upp en ensam vandrare (Arben Bajraktaraj) med en argsint hund, mannen visar sig vara en mordisk psykopat. Sedan attackerar jättekrabbor, tusentals hungriga jättekrabbor som funnits nere på havets botten.
Jag undrar hur länge familjen låg utslagen. Det kan inte ha varit mer än ett antal timmar, eller en dag, tänker jag. Ändå har det redan hunnit bli något slags folktom Mad Max-värld därute. Jag undrar om jag missat något i handlingen, något som förklarar detta. Jag retar mig även på att familjemedlemmarna ofta gör dumma saker mest för att de ska försättas i fara. Visst, de har drabbats av panik, men ändå. Under första akten finns det inte bara en, utan två scener där Cassie lyssnar på musik i hörlurar och därför inte märker vad som sker bakom henne och att de andra ropar på henne.
Men i övrigt tyckte jag allt att det här var rätt bra, faktiskt. En del scenerier är maffiga och ödesmättade. Specialeffekterna är bra. Filmen varar bara 89 minuter, vilket förstås är ett plus.
Det skriks väldigt mycket. På franska.

Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.