Netflix: Jingle Bell Heist

Foton copyright (c) Netflix

Ännu en Netflixpremiär, denna gång på en romantisk julkomedi som visar sig vara amerikansk-brittisk.

Regissören, Michael Fimognari, är amerikan, men JINGLE BELL HEIST är inspelad i London och med undantag för den kvinnliga huvudrollen är nog samtliga medverkande britter. Det här känns som en brittisk film – och det är ju inte första gången en sådan har en amerikanska i huvudrollen; minns FYRA BRÖLLOP OCH EN BEGRAVNING och NOTTING HILL.

Olivia Holt spelar Sophia, som jobbar på varuhuset Sterling i London; ett exklusivt ställe som ägs av den svinrike, osympatiske och skumme Maxwell Sterling (Peter Serafinowicz). Connor Swindells spelar Nick, som suttit i fängelse efter att ha stulit guld och juveler från varuhuset. Nu jobbar han i en elektronikaffär, men han har hackat en övervakningskamera i varuhusets källare – han planerar en ny kupp.

När Nick sitter och bevakar sagda källare, där värdesaker förvaras, får han se Sophia gå ner där för att knycka saker. Nick söker upp Sophia och utpressar henne, han behöver hennes hjälp för att utföra sin kupp mot Sterling.

Olivias mor har cancer, hon har blivit sämre, och enda räddningen är en privat klinik som kostar pengar – mycket pengar. Det har Sophia inte råd med, så hon går med på att hjälpa Nick – om hon får hälften av bytet.

Nick är inneboende hos en gammal klasskompis. Nick är även frånskild och har en liten dotter; hustrun lämnade honom när han åkte i fängelse. Hon tycker att han är en oförbätterlig slarver, men dottern älskar honom förstås.

Kuppen misslyckas, men det ser inte bättre ut än att Sophia och Nick har blivit förälskade i varandra på kuppen (Häpp!), Nick är inte alls så hemsk hann gav intryck av att vara och han har ju en så bedårande dotter.

Handlingen tar nya vändningar, saker och ting är inte som de ser ut, Nick har en speciell anledning till att han vill råna Sterling. De planerar en ny, bättre genomtänkt kupp som ska utföras på julafton. Av någon anledning inleds filmen med en kort scen ur denna julaftonskupp för att sedan hoppa tillbaka i tiden, som alltid är detta helt onödigt.

Som heist movie är JINGLE BELL HEIST betydligt bättre än den usla NOW YOU SEE ME: NOW YOU DON’T. Det här är ingen märkvärdig film, men den är trevlig och mysig. Den dryper av engelsk julstämning. Olivia Holt är väldigt söt och sympatisk. Connor Swindells ser lite lustig ut. Nicks kompis, som spelas av Michael Salami, är lite grann av en variant på Spike i NOTTING HILL, men han är inte med så mycket. Lucy Punch spelar Maxwell Sterlings fru och gör en ganska typisk Lucy Punch-roll. Handlingen blir lite för otrolig med en rad osannolika sammanträffanden och twister, men det kan jag ta.

Jag hade inte tråkigt när jag såg den här. Just nu översvämmas streamingtjänsterna av julfilmer, de flesta är snabbproducerade B-filmer enligt formulär 1A (tror jag, eftersom jag inte tittar på dem, men i det här fallet är det tillåtet att vara fördomsfull). JINGLE BELL HEIST är definitivt en av de bättre julfilmerna i år.