Streaming: Rich Flu

Jaha. Och det här som började så bra.

RICH FLU, som nu finns att hyra, är en ny film av Galder Gaztelu-Urrutia, som gjorde HÅLET och HÅLET 2, Gaztelu-Urrutia var även med och skrev manus. Det här är en spansk-chilensk-amerikansk samproduktion på engelska som bygger på en bra och fascinerande idé: världens rikaste människor börjar plötsligt att dö, som om rikedom är en dödlig smitta.

Mary Elizabeth Winstead spelar Laura Palmer (Jo, det skämtas om TWIN PEAKS), som har en högt uppsatt position i Hollywood. Hon är vacker, vansinnigt rik, känslokall, självisk och osympatisk. Hon är framgångsrik i jobbet, men desto sämre på att ta hand om sin 16-åriga dotter. Hon ligger dessutom i skilsmässa med dotterns far, Toni (Rafe Spall). Toni är inte heller något vidare på att ta hand om dottern. Det är flickans födelsedag, hon befinner sig i Barcelona, medan Laura och Toni är på helt andra ställen. De försöker fixa fram en tårta till dottern, men det går inte hem, hon vill inte veta av sina föräldrar. Laura hade dessutom glömt bort att dottern fyller år.

Filmen öppnar med så kallade pitch meetings. Olika förhoppningsfulla författare pitchar sina filmidéer till Laura, som ler och ljuger och säger att hon ska höra av sig. Det här är något jag kan relatera till – jag har till och med gått en kurs, i Luxemburg av alla ställen, i att pitcha filmer. Några av idéerna vi får höra är inte så dumma, någon borde göra film av dem.

En rad mer eller mindre surrealistiska, märkliga scener följer. Laura går på auktion och ropar hem en tavla för två miljoner dollar, något hon gör bara för att hon kan göra det. Hon reser till Alaska där hon tvingas åka hundspann för att träffa sin konstige och otroligt rike chef, som spelas av Timmothy Spall; Rafe Spalls far.

Oförklarliga saker börjar nu hända. Tänderna på rika människor börjar skina på ett övernaturligt sätt – och så dör de. Världens rikaste människor trillar av pinn. Till en början är det en hel del som uppskattar detta, men snart börjar världen att kollapsa. Börsen rasar ihop, olyckor sker, tillvaron vänds upp och ner. De rika försöker undkomma denna bisarra smitta.

Till en början är detta jättebra. Filmen är en satir och svart komedi om klass, makt och rikedom. Dialogen är bra och mysteriet med smittan är intrikat.

… Men filmens andra hälft är nästan direkt dålig. Det känns nästan som att se en helt annan film, som om Galder Gaztelu-Urrutia helt tappat fokus och glömt vad det är han vill berätta. RICH FLU förvandlas till ett ”vanligt” pandemidrama. För att överleva tvingas Laura leva ett helt annat liv. Hon hamnar på en söderhavsö, eller var det nu var, där folk bor i tält, är glada, alla hjälps åt, de fiskar och kastar boll. Moralkakor radas upp. Filmen blir väldigt tråkig och ointressant, och jag kom på mig med att pilla med mobilen istället, eftersom jag inte längre brydde mig. Smittan glöms bort, någon förklaring ges inte.

Dock är det här hela tiden en väldigt snygg film. Skådespelarinsatserna är bra. Jag kände först inte igen Lorraine Bracco, som spelar Lauras mor, jag minns henne som hon såg ut för 35 år sedan.

Jag funderar på vad jag ska sätta för betyg på det här. Filmens första hälft är en stark fyra, dessa andra hälft en svag tvåa. Jag lägger mig mitt emellan. Kanske gör man bäst i att stänga av filmen halvvägs in och låtsas att den slutar där.