Streaming: The Rule of Jenny Pen

Det här är ju inte klokt.

Den nyzeeländska filmen THE RULE OF JENNY PEN från 2024, i regi av James Ashcroft, släpptes som hyrfilm i Sverige samma dag som THE HOME och samma vecka som HEMMET har biopremiär. Tro’t om ni vill, men det här är ännu en skräckfilm som utspelar sig på ett äldreboende. Vi får alltså tre olika skräckfilmer som utspelar sig på ett äldreboende denna vecka! Väldigt märkligt. Och när jag nyligen skrev om ovan nämnda filmer glömde jag ju att nämna att vi för några månader även fick Netflixfilmen TORSDAGSMORDKLUBBEN; en deckare som utspelar sig på ett äldreboende.

Författare och filmskapare verkar således tycka att äldreboenden är en fascinerande spelplats. När jag gick på högstadiet, jag var väl 13-14 år, var jag PRAO-elev på ett äldreboende i Landskrona, men på den tiden sa vi ålderdomshem. Jag tänker på det ibland. Jag undrar hur lämpligt det var att placera mig på mina klasskompisar där. En del vänner och bekanta som jobbat inom äldrevården har berättat att de hittat döda människor i sängar, på golv och på toaletter. Tänk om jag eller mina kompisar råkat ut för detta; hittat en död tant på golvet. Det är inget man vill uppleva som 13-åring – det är inget man vill uppleva överhuvudtaget.

För övrigt besökta jag samma äldreboende igen några gånger 2005 eller däromkring. Jag fick nämligen veta att vem som helst, inte bara de boende, kunde äta lunch där, och det kostade bara 40 spänn, eller vad det var. Så, jag gick dit och åt husmanskost; traditionella rätter det aldrig blir av att jag lagar hemma, och så satt jag pratade lite med folket där. Jag hade ytterst äldre släktingar kvar i livet, så för mig kändes det lite grann som att slungas tillbaka till 70-talet, när jag hälsade på mina föräldrars fastrar och mostrar och så vidare; ett besök i en svunnen tid, en svunnen värld. Den gamle cyklisten och cykelhandlaren Sture Andersson brukade sitta vid ett bord och hålla hov.

THE RULE OF JENNY PEN bygger på en novell av Owen Marshall. Australiern Geoffrey Rush spelar domaren Stefan Mortensen, som i filmens inledning drabbas av en stroke. Det är fullt på alla sjukhus, så istället placeras han på äldreboendet Royal Pine Mews Care Home, där han ska rehabiliteras. Stefan vantrivs något alldeles oerhört, han känner sig inte hemma där. Dessutom har han inte ens fått ett eget rum, han delar rum med Tony (George Henare), en gammal rugbylegend som till sin person är Stefans raka motsats. Stefan är intellektuell och butter, Tony är en enkel, trevlig man som gillar Tom Clancy-böcker. Stefan rullar omkring i sin rullstol och gnäller och klagar på allt, han bara väntar på att bli återställd så att han får åka hem igen.

På boendet finns även den minst sagt mystiske Dave Crealy. Dave spelas av amerikanen John Lithgow, som lagt sig till med nyzeeländsk accent – om han låter övertygande vågar jag inte uttala mig om. Det visar sig väldigt snart att denne Dave är en ond människa. Han är riktigt ondskefull. James Ashcroft har sagt att han ville visa att det kan finnas tyranner och diktatorer på de mest oväntade och små ställen. Bland det mest anmärkningsvärda med Dave är att han bär en docka; en bebisdocka av plast, på vänsterhanden: Jenny Pen.

Dave smyger omkring i korridorerna om nätterna och tar sig in i de andras rum. Han utser genast Stefan till sin nya fiende. Dave häller ut urin på Stefan, han sparkar på honom, men han ger sig även på andra boende – bara för att helt utan anledning jävlas med dem. Dave går ofta för långt, alldeles för långt. Ibland låter han dockan prata och drar då gärna rasistiska vitsar om maorier.

Av någon anledning tror inte personalen på det den arge och upprörde Stefan berättar. De andra som utsatts för Daves ondska vågar inte säga något. Det verkar inte finnas några övervakningskameror på hemmet, inga bevis för att Dave faktiskt gör det Stefan påstår. Stefan, som känner sig hjälplös i sin rullstol, planerar att ge igen.

THE RULE OF PENNY JEN har fått väldigt fin kritik världen över och den har vunnit ett par priser. Jag förstår varför. Det här är en mycket bra film, det är den bästa av de filmer om äldreboenden som kommit den här veckan – och antagligen de senaste decennierna. Men det är inget regelrätt skräckfilm, det här. Det är en mycket svart komedi, det är en thriller som utvecklas till en psykologisk skräckfilm.

Geoffrey Rush och John Lithgow är strålande i sina roller. Jag var kritisk mot Lithgows insats i CAINS MÅNGA ANSIKTEN, men här är han fantastisk, han lyser av galenskap och genuin ondska, han är obehaglig.

THE RULE OF JENNY PEN är ännu en av de där filmerna jag gärna hade sett på bio. Nu lär den försvinna i streamingdjungeln.