Nu blir det fransk här på TOPPRAFFEL!
En av de mest minnesvärda bioupplevelser jag haft, var när jag såg den franska filmen À L’INTERIEUR, bättre känd under sin engelska titel INSIDE, i Cannes 2007. Det är en stenhård skräckfilm som fick även de mest härdade i publiken att blekna. För manus och regi stod Alexandre Bustillo och Julien Maury.
INSIDE var Bustillos och Maurys debut, och de har ännu inte lyckats överträffa den. De filmer de gjort sedan dess har varit betydligt mer ljumma. LIVID från 2011 var väl okej, AMONG THE LIVING från 2014 lite mindre okej, LEATHERFACE från 2017, som inte ska förväxlas med LEATHERFACE: TEXAS CHAINSAW MASSACRE III, är en av de svagare motorsågsmassakerfilmerna, KANDISHA från 2020 har jag inte sett, däremot har jag sett THE DEEP HOUSE från 2021 och den hatade jag verkligen.
Nu är Bustillo och Maury tillbaka med THE SOUL EATER (LE MANGEUR D’ÂMES), som bygger på en roman av Alexis Laipsker. Jag förväntade mig att detta skulle vara en skräckfilm, i synnerhet som filmen fått etiketten skräck, men det är ingen renodlad skräckfilm. Det här är en polisthriller – vilken dock flera gånger närmar sig skräckfilmen.
Paul Hamy spelar polisen Franck de Rolan, som med buss anländer till den lilla byn Roquenoir uppe i bergen, flera barn i trakten har försvunnit och ledtrådarna har fört honom dit. Han får lift med en tuff kvinna, Elizabeth Guardiano (Virginie Ledoyen), som kör honom till stället han är på väg till – och av en slump visar det sig att hon också är på väg dit. Elizabeth är nämligen också polis.
På en gård har ett gift par hittats döda. Av allt att döma har de dödat varandra – och detta på ett besynnerligt brutalt sätt. De har dussintals sår i sina kroppar. Polisen hittar parets lille son vid liv, han bara pratar om the Soul Eater – en lokal legend, ett monster som används för att skrämma barn så att de håller sig borta från de mörka, djupa skogarna. Pojken säger även att han känner barnen Franck letar efter – och att de är döda allihop.
Fler bisarra dödsfall sker. En mystisk man på motorcykel dyker upp. En gestalt iförd en behornad mask rör sig i skuggorna.
Jag önskar att jag gillar THE SOUL EATER mer än jag gör. Det här är alls ingen dålig film. Det är en mörk och dyster thriller med utmärkta skådespelarinsatser och bra filmfoto. Det är en stämningsfull film. Våldsinslagen är verkligen blodiga och snaskiga; Bustillo och Maury gillar att gotta sig med kladdiga detaljer. Men – det är något som saknas. Jag tyckte aldrig att filmen blev särskilt spännande. Dessutom är tempot ibland lite väl långsamt, vilket gör att filmen bitvis känns en aning seg.
Gillade du DE BLODRÖDA FLODERNA gillar du eventuellt även denna film.

Upptäck mer från TOPPRAFFEL!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.