Streaming: Else

Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL!

Fransk-belgiskt. Fransk-belgisk body horror i regi av Thibault Emin.

Den börjar bra, den här filmen. Första akten är kanske något av det äckligaste jag sett. Anx Gulmann (Matthieu Sampeur) heter en märklig kille som sitter hemma i sin lägenhet. Han verkar vara ytterst intresserad av vidriga hudsjukdomar och det visas bilder på äckliga ytor; hud och annat som är täckt av bölder eller vårtor eller snäckor och så vidare. Edith Proust spelar en tjej som heter Cassandre och som har ett one night stand med Anx. Han babblar om sjukdomar.

En pandemi utbryter, något slags virus härjar, och det räknas ner till lockdown. Axl låser in sig i lägenheten. Polisen ringer på, de har hittat Cassandre nere i porten. Hon måste därför bo hos Axl under denna lockdown.

Då händer det konstiga saker. Cassandres kropp börjar smälta ihop med omgivningen. Hennes hud blir ett enormt lakan.

Och sedan … går det utför. Med filmen. Efter den lovande inledningen tappade jag intresset totalt. ELSE utvecklas till att bli ett superpretentiöst kammardrama – och ett mördande tråkigt sådant. Jag ska erkänna att jag nickade till ett par minuter i mitten, men jag tror inte att jag missade något. Det händer ingenting. Det är bara ett segt malande. En stor del av filmen är i svartvitt. Mycket till horror är det inte, det är mer body än horror.

Det går att associera till Shinya Tsukamoto, men Tsukamoto gjorde aldrig så här förtvivlat tråkiga filmer. Det är fullkomligt omöjligt att engagera sig i ELSE. Eller, jo, det går kanske om man själv är en pretentiös och skitnödig konstnär. Det är inte jag.

Jag sätter en tvåa i betyg eftersom jag alltså gillade den första akten.