Streaming: Den andra Laurens

Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL!

Rättare sagt fransk-belgiskt – eller kanske snarare belgisk-franskt.

DEN ANDRA LAURENS, som nu finns att hyra, listas som ”komedi, deckare”. Det lät ju lovande, En fransk-belgisk, komisk, deckare, kanske med lite drag av film noir.

Tja … Den här filmen, som regisserats av Claude Schmitz och som tävlade i Quinzaine des cinéastes (tidigare Quinzaine des réalisateurs) i Cannes 2023, är inte rolig – så någon komedi är det här inte. Eller så missade jag det roliga. Mycket till deckare är det inte heller. Detta är ett kriminaldrama, med betoning på drama. En aning film noir kan man dock skönja.

Olivier Rabourdin spelar Gabriel Laurens, en privatdetektiv av den trötta, fattiga typen; orakad och han har dåligt med jobb. Hans rike, framgångsrike tvillingbror François har omkommit i en bilolycka och i början av filmen dör hans gamle mor.

Gabriels tonåriga brorsdotter Jade (Louise Leroy) söker upp Gabriel, hon behöver hans hjälp – Jade tror nämligen inte alls att hennes far dött i en bilolycka, det är något skumt med det hela, han blev nog mördad. Gabriel och Jade beger sig ut i Gabriels bil, hans bankkonto står på minus, så Jade får betala för bensin när de måste tanka.

Jade förföljs av en mystisk man på motorcykel. Det visar sig att några hårdföra karlar alltid vakat över henne, anlitade av François. De åker till François’ stora gods på landet, där hustrun, en amerikanska (Kate Moran), fortfarande bor. Hon omger sig med skumma existenser. Hon berättar att François var otrogen. Kriminella grejor var i görningen.

Handlingen i DEN ANDRA LAURENS är besynnerlig. Trots filmens långsamma tempo är det inte alltid helt lätt att hänga med. Jag noterar att Claude Schmitz fått en del kritik för detta – att handlingen är förvirrad och osammanhängande. Det figurerar en massa människor i filmen som aldrig riktigt presenteras, folk gör konstiga saker. De driver runt i märkliga miljöer. Gabriel uppsöker en bar som heter Helsingør. Folk verkar tro att han är François. Allt leder fram till en eldstrid, följd av ytterligare några scener med en inte speciellt överraskande knorr.

DEN ANDRA LAURENS är väl inte precis dålig, men den är inte speciellt bra – och framför allt är den rätt tråkig. Lång och tråkig.

I några scener, framför allt på slutet, ser den söta Louise Leroy nästan ut att vara hämtad ur en Jean Rollin-film, ett par av slutscenerna skulle kunna vara regisserade av Rollin. Det dyker till och med upp en clownsminkad tjej i en kort, besynnerlig scen jag inte tror förklarades.

Njä, jag tror inte att jag kan rekommendera den här filmen, trots några bra inslag och ett bitvis flott filmfoto.