Netflix: Wall to Wall

Foton copyright (c) Netflix

Ännu en Netflixpremiär, denna gång på en sydkoreansk thriller.

Den här filmens originaltitel lyder 84 M² – en titel som är fullt begriplig i Sverige, ja, i större delen av världen, men här visas den ändå under sin amerikanska titel WALL TO WALL.

Kim Tae-joon och Sharon S Park har regisserat den här filmen, den förstnämnde har även skrivit manus, och i huvudrollen ser vi Kang Ha-neul, som var med i SQUID GAME. Han spelar Woo-seong, som använt alla sina besparingar för att kunna köpa en lägenhet på, just det, 84 m².

Tre år efter köpet är Woo-seong utfattig och tvingas ta extrajobb – och han trivs inte alls i lägenheten. Hans sambo (eller fru?) har lämnat honom, henne får vi bara se i korta tillbakablickar ett par sekunder i inledningen, det framgår inte varför han nu är ensam. Varje natt störs Woo-seong av oväsen från lägenheten över honom; det bankar och vibrerar. Han kan inte sova. Grannarna under honom, ett märkligt par, tror att det är Woo-seong som för oväsen och varje dag sätter de mängder av post-it-lappar på hans ytterdörr med uppmaningar att vara tyst. De tror inte på honom när han försöker förklara att det inte är från hans lägenhet ljuden kommer.

Grannarna i huset är märkliga, några är hotfulla. Woo-seong knallar runt och träffar flera av dem. Grannarna driver honom till vansinne, oljuden driver honom till vansinne, och han har bisarra mardrömmar om det som sker i huset.

Till en början känns WALL TO WALL lite grann som en uppdaterad version av Roman Polanskis HYRESGÄSTEN – det är spännande och mystiskt, men halvvägs in byter filmen spår och utvecklas till en konspirationsthriller om skumma fastighetsaffärer. Kanske skulle jag skriva ”invecklas” istället för ”utvecklas” – eftersom storyn är lite väl invecklad. Efter ett tag hade jag rätt svårt att hänga med i turerna; vad allt gick ut på. För att få ordning på sin ekonomi ska Woo-seong sälja kryptovaluta, han sitter ständigt och kollar på en webbsida sin laptop och mobiltelefon, värdet skjuter i höjden, han måste sälja vid exakt rätt tillfälle för att göra sig en rejäl hacka, och han förhindras ständigt, mest beroende på att han är rätt klantig, har lätt för att tappa humöret, han skriker mycket och ställer till det för sig själv.

Filmens inledning är lätt komisk, handlingen blir allt mörkare, slutet är direkt blodigt efter att våldsamma grannar involveras.

WALL TO WALL varar en timme och 58 minuter, vilket är alldeles för länge, det hade räckt med högst 90 minuter. Jag tycker nog att det här är en ganska bra film, jag ville trots att få reda på vad det är som försiggår i huset, varifrån alla ljud kommer, och vad det är de skumma grannarna är ute efter. Filmfotot är bra. Men – det vore trevligt om jag även förstod allt som skedde. Mängder av siffror, stora belopp och diagram visas för jämnan i bild, och jag kände mig rätt förvirrad. Filmen hade blivit mer effektiv om handlingen vore mindre komplicerad. Jag tänkte att det kanske vara var jag som var okoncentrerad, men jag noterar att det är betydligt fler än jag som inte hängde med. Filmens tema och handling är kanske självklarheter för en koreansk publik.

Till sist vill jag återigen påpeka att jag nu lagt till en rejäl, fläskig knapp i spalten längst till höger (eller långt ner på en mobilskärm) som du kan använda dig av för att gratis och enkelt prenumerera på TOPPRAFFEL! Så, om du inte redan gjort det, se till att prenumerera på en gång. Jag lär upprepa detta budskap några gånger i den närmaste framtiden, åtminstone tills jag kommit upp i ett anständigt antal prenumeranter.