Streaming: Drop

DROP släpptes som hyrfilm häromveckan och jag var säker på att den här filmen gått direkt till streaming i Sverige. Därför blev jag förvånad när jag nu upptäckte att den gick upp på bio i april. Det hade jag ingen som helst aning om – den pressvisades inte här och det gjordes ingen som helst reklam för den, åtminstone ingen reklam jag såg. Märkligt, detta är trots allt en film från Blumhouse.

Christopher Landon står för regin, han har tidigare gjort bland annat HAPPY DEATH DAY, HAPPY DEATH DAY 2 U och FREAKY, och hans namn brukar båda gott. Dock har han inte själv skrivit manus den här gången.

DROP visar sig vara en rätt bra thriller, det vilar en lätt doft av Hitchcock över filmen, men den påminner även om Larry Cohens filmer; den bygger på en gimmick och handlingen är lite väl långsökt.

Meghann Fahy spelar änkan Violet, vars man dött under våldsamma omständigheter. Nu ska hon gå på dejt för första gången på länge; hon ska äta middag på en flott restaurang med en kille hon aldrig tidigare träffat och hon är väldigt nervös. Violets syster Jen (Violett Beane) anländer för att passa Violets lille son Toby (Jacob Robinson). Violet säger att hon ska hålla koll på dem via mobilen och vi får se att det finns kameror i taket i husets alla rum – och vi tänker att detta är en plantering som kommer att ha med handlingen att göra.

På den lyxiga restaurangen, som ligger högt upp i en skyskrapa, träffar Violet på diverse märkliga människor medan hon väntar på sin dejt, fotografen Henry (Brandon Sklenar). Henry dyker upp och visar sig vara väldigt trevlig och sympatisk. Men, de hinner knappt sätta sig ner innan Violet börjar få konstiga meddelanden i sin mobil via en app som heter DigiDROP.

DigiDROP? Vad fanken är det? Jag var tvungen att googla. Det visar sig vara en fiktiv variant av Apples app AirDrop, som jag inte känner till överhuvudtaget. Med DigiDROP går det att enkelt och snabbt skicka meddelanden och filer mellan användare som befinner sig i närheten, till exempel i samma lokal. Det är ju inte riktigt bra när en film bygger på en grej man inte alls känner till – jag tyckte mest att den verkade invecklat och omständligt. Tydligen försvinner alla meddelanden ur appen omedelbart och går inte att spåra, det är därför den används i den här filmen.

Nå. En okänd person skriver till Violet. Personen kräver att hon ska göra diverse saker – annars kommer Toby, hennes son, att råka illa ut. I mobilen ser hon hur en maskerad man visar upp en pistol för övervakningskamerorna i hennes hem. Hon får panik, men försöker att inte låtsas om det. Den okände personen som kontaktat henne kräver blad annat att hon ska förgifta Henry. Försöker Violet kontakta polisen kommer Toby att dödas. Eftersom meddelandena skickas via DigiDROP måste den okände vara någon som befinner sig i restaurangen.

DROP är en rätt spännande och intensiv film – men samtidigt lite irriterande. Violet får meddelanden hela tiden och sitter därför konstant och tittar på sin pipande mobil. Henry ser besvärad ut, han är lika irriterad på detta beteende som jag var när jag såg filmen. Mot slutet får vi dessutom några scener som är lite för mycket, de tar suspension of disbelief till sin spets; scenerna må vara rafflande, men de är lite väl orealistiska i sammanhanget. Hela upplösningen, orsaken till utpressningen av Violet, är otroligt långsökt, och planen hade gått i stöpet om till exempel batteriet i Violets mobil dog. Det är detta som får mig att tänka på Larry Cohen.

Men det här är inte en tråkig film, jag gillade den trots alla mina invändningar. Meghann Fahy är bra i huvudrollen. Filmens comic relief gillade jag dock inte, en kypare (Jeffery Self) som säger sig egentligen vara improvisationsskådespelare, och som är otroligt fånig och påfrestande.

Till sist vill jag återigen påpeka att jag nu lagt till en rejäl, fläskig knapp i spalten längst till höger (eller långt ner på en mobilskärm) som du kan använda dig av för att gratis och enkelt prenumerera på TOPPRAFFEL! Så, om du inte redan gjort det, se till att prenumerera på en gång. Jag lär upprepa detta budskap några gånger i den närmaste framtiden, åtminstone tills jag kommit upp i ett anständigt antal prenumeranter.