Blu-ray: Exorcisten III

EXORCISTEN III (Studio S Entertainment)

John Boormans film EXORCISTEN II: KÄTTAREN, vilken floppade rejält när den hade premiär 1977, är känd för att vara en lika dålig som konstig film. Jag håller inte riktigt med om att det är en dålig film – jag såg precis om den. Det är en märklig film. Det är en konstig film. Men jag kan mycket väl tänka mig att om man plockat bort alla referenser till EXORCISTEN från 1973 och bara kallat filmen KÄTTAREN, så hade den funkat betydligt bättre. Boorman har gjort något slags flängt psykedeliskt drama, snarare än en skräckfilm. Dessutom står Ennio Morricone för den utmärkta filmmusiken. Jag tittar hellre på EXORCISTEN II än på EXORCIST – THE BEGINNING och de andra filmerna i serien som kommit på senare år.

Det brukar hävdas att William Peter Blattys EXORCISTEN III från 1990 är den egentliga uppföljaren till William Friedkins EXORCISTEN. Detta är en sanning med modifikation. EXORCISTEN III bygger på Blattys roman ”Legion” från 1983. Blatty skrev även romanen den första filmen bygger på. ”Legion” handlar till stora delar om Blattys egna religiösa funderingar och grubblerier.

Blatty regisserade själv filmatiseringen. Han ville att filmen skulle heta LEGION, men filmbolaget Morgan Creek ville ha en uppföljare till EXORCISTEN. Handlingen har vissa beröringspunkter med EXORCISTEN, huvudperson är polisen Kinderman som även var med förra gången (George C Scott har tagit över rollen efter Lee J Cobb, som dog 1976), men Blattys historia var ingen skräckfilm och den innehöll ingen exorcism.

Filmen spelades in som THE EXORCIST 1990 och efter inspelningen tvingade Morgan Creek Blatty att göra flera stora ändringar. Bland annat spelades i princip hela den sista akten in på nytt. Nicol Williamson fick rycka in och spela prästen fader Morning, som utför en exorcism, och Jason Miller, från den första filmen, dyker upp han med; han var ursprungligen inte med. Filmen fick namnet THE EXORCIST III, vilket Blatty ogillade.

Trots detta blev filmen en av 1990-talets bättre skräckfilmer – och det är en av de snyggaste amerikanska skräckfilmer som gjorts.

Filmen handlar om seriemördaren the Gemini Killer, inspirerad av verklighetens Zodiac Killer. Mördaren har fångats och avrättats, men en rad bestialiska mord drabbar staden, som om the Gemini Killer vore tillbaka. Kindermans undersökningar leder till ett mentalsjukhus, där en mystisk man spelad av Brad Dourif sitter inspärrad. Han är den döde mördaren, besatt av ett ont väsen. Fast ibland är han fader Karras (Jason Miller), som dog i den första filmen. Han verkar dessutom inte vara ensam om att vara besatt – den här gången är flera olika människor besatta och fler människor mördas.

Enligt den amerikanske filmskribenten Michel J Weldon skrek de New York-bor som 1990 lämnade biograferna ”Se inte filmen! Kasta inte bort era pengar!” till de som väntade på nästa visning. Jag kan förstå att en del del inte gillar EXORCISTEN III. Egentligen är det här en märkligare film än EXORCISTEN II, den innehåller långa utläggningar om ont och gott, Gud och Satan, religion och annat, och den innehåller flera långa, surrealistiska drömscener.

Men det finns mycket att tycka om i den här filmen. Den är bitvis rätt spännande, några scener får publiken att hoppa till. George C Scott är utmärkt i huvudrollen, rent allmänt är skådespelarinsatserna fina. Viveca Lindfors har en mindre roll. Och som sagt, det här är en väldigt snygg film, här finns ständigt nya detaljer att upptäcka. Här och var påminner filmen om ANGEL HEART, Blatty lyckas skapa samma obehagliga stämningar. Här finns inslag som ser ut som något ur en David Lynch-film. Nu när jag såg om filmen på denna nya Blu-ray-utgåva, konstaterade jag att vissa delar faktiskt känns som om de vore inspirerade av tecknade serier. Blatty jobbar mycket med stillastående kamera, med statiska bilder. Han filmar ett tomt rum under några sekunder, han filmar en detalj i rummet, han filmar en droppande kran. Ibland sitter en ensam rollfigur ensam i bild alldeles stilla och funderar några sekunder. Blatty går från tablå till tablå, från serieruta till serieruta. Dessa bilder skapar en viss stämning, ofta en olycksbådande sådan.

Vad som inte riktigt funkar i EXORCISTEN III är scenerna med Brad Dourif. De håller på alldeles, alldeles för länge. Dourif håller evighetslånga utläggningar. Han tar i, han spelar över en aning, och plötsligt känns det som om vi sitter och tittar på en pretentiös teaterpjäs och inte en skräckfilm. Det blir allt lite tröttsamt. Exorcismen på slutet funkar inte heller, det är för mycket optiska effekter och blixtar och oväsen.

Det finns en Director’s Cut av den här film som heter WILLIAM PETER BLATTY’S LEGION, den släpptes 2016, året före Blattys död. Jag har sett den versionen, som saknar alla scener med fader Karras och fader Morning, men som innehåller flera bortklippta scener, tagna från suddiga arbetskopior på video. Den här versionen är fem minuter kortare än bioversionen – och jag tycker faktiskt att den är lite sämre än bioversionen. Fast det kan förstås bero på att den är mindre njutbar att titta på, tack vara alla inklippta, suddiga scener.

Denna nya, svenska Blu-ray från Studio S är utmärkt. Bildkvalitén är jättefin. Här finns inte jättemycket extramaterial, men ett långt block med intervjuer gjorda under inspelningen är väldigt matnyttigt, framför allt Blatty har mycket intressant att berätta om sig själv och filmen. Intervjuaren ställer angelägna frågor.

Nu vill förstås du köpa den här filmen och ställa den i din exorcisthylla. Då föreslår jag att du klickar HÄR och beställer den från våra än så länge icke besatta vänner på Ginza. Då stöttar du även TOPPRAFFEL! och slipper vakna upp med Pazuzu i din kropp.