Blu-ray: Rötmånad

RÖTMÅNAD (Studio S Entertainment)

Först och främst: nej, Blu-ray-omslaget ser förstås inte ut som på bilden här ovan. Jag modifierade det, så att jag kan dela denna recension i sociala medier utan att blockas; den första bilden brukar ju få illustrera inlägget. Det riktiga omslaget hittar ni här under någonstans. Till saken:

Den svenska synden. Det var länge sedan jag ägnade mig åt den svenska synden, och det var längesedan jag såg på Christina Lindberg-filmer, med undantag för THRILLER – EN GRYM FILM, som jag köpte på Blu-ray för ett par år sedan – jag köpte den dessutom två gånger, eftersom den kom ut på två olika amerikanska bolag. Utgåvorna har olika extramaterial, så jag behåller dem bägge två.

Annat var det för 30-35 år sedan. Då frossade jag och mina kompisar i den svenska synden, och annan gammal bortglömd, svensk filmkonst. Det var en rolig tid – det är alltid roligt att upptäcka något nytt. Rättare sagt: att upptäcka något gammalt som blir nytt. Det var ungefär som på 1980-talet, när jag upptäckte italienska skräckfilmer och giallo – och det är lite grann som nu på 2020-talet, när jag upptäckt japansk hårdrock. En port öppnades och en ny värld visade sig.

I början av 90-talet var svensk sexfilm, svensk exploitation och svensk B-film från 1960- och 70-talen i princip något helt bortglömt. Det gick på sin höjd att läsa om dem i gamla böcker och tidningar, men det var svårt att se de flesta av dem. Några hade släppts på hyrvideo på 80-talet, någon hade visats på TV för länge sedan. Jag och mina kompisar började att gräva i de här gamla filmerna – och vi lokaliserade de flesta av dem. Stefan Nylén var den som var skickligast på att komma över de mest obskyra och svårfunna filmerna. Det här var dessutom några år innan Klubb Super-8 började släppa dessa gamla, så kallade kultklassiker på video och senare på DVD.

Jag skrev om en hel del av de här filmerna i min kultfilmsspalt i dagstidningen NST, det vill säga Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten. Jag var troligen den ende som skrev om de här filmerna sedan 70-talet. Vi skrev även om den svenska synden i filmtidningen Magasin Defekt, som jag var redaktör för.

RÖTMÅNAD från 1970 är en film av Jan Haldoff (1939-2010). Halldoff var en av våra mer kända regissörer under 60- och 70-talen, han hade sitt namn utskrivet med stora bokstäver på filmaffischerna, han figurerade ibland på bild i filmernas trailers. Hans filmografi är dock rätt spretig. Den innehåller att från komedier som drog stor publik, till gråa dramer som knappast kan ha lockat någon alls. Jag tittar på hans filmografi och konstaterar att jag inte sett alla filmer han gjort, jag trodde att jag sett allt. Idag kan jag även uppskatta hans gråa dramer – även om de egentligen är alldeles för tråkiga. Jag växte upp på 70-talet, så jag tycker att det är intressant att göra korta återbesök; återuppleva miljöer, stämningar och annat som försvunnit. Dessutom är det alltid trevligt att se filmer med gamla fina, svenska skådespelare.

Den svarta komedin RÖTMÅNAD var den då 19-åriga Christina Lindbergs filmdebut. Hon var redan välkänd som utvikningstjej och efter att ha gjort RÖTMÅNAD vällde filmanbuden in, och hon blev snart en världsstjärna.

Filmens huvudroller görs av Carl-Gustaf Lindstedt och Ulla Sjöblom. Carl-Gustaf spelar herrfrisören Assar Gustafsson, som bor på en somrig skärgårdsö med dottern Anna-Bella (Lindberg) och hunden Ludde.

En dag kommer Assars fru Sally (Sjöblom) simmande. Assar trodde att hon var död, men så var inte fallet, hon hade bara stuckit. Men nu är hon tillbaka – eftersom hon fått en idé:

Sally tänker bedriva bordellverksamhet i stugan på ön, och Anna-Bella ska agera nakenmodell för fotografer som kommer dit. Här ska göras stora pengar!

Snart anländer det en massa karlar till ön. Sally är hård, osympatisk och skoningslös, hon är bara ute efter pengar, känslor är inget man ska ha. Anna-Bella blir förälskad i en ung fotograf spelad av Eddie Axberg, och det går inte hem hos Sally.

Assar uppskattar inte det som försiggår på ön. Det finns bara en lösning: att ta livet av Sally. Han planerar att mörda henne. Hans mordförsök misslyckas gång på gång.

RÖTMÅNAD är en film som nästan hade kunnat vara en rak thriller. Om humorn, de roliga replikerna och en del slapstickinslag hade plockats bort, hade det här nog kunnat funka som en psykologisk thriller om en ond, hård kvinna och hennes hunsade make.

… Men nu är det en komedi – och dessutom en jävligt rolig komedi. RÖTMÅNAD fick dålig kritik när den gick upp på bio i Sverige. Detta berodde mest på de många nakenscenerna; Christina Lindberg får många tillfällen att visa upp sina fysiska företräden, samt på att den är festlig – och kanske även på att det inte är en uttalat politisk film. Filmmanuset skrevs av Jan Halldoff, Bengt Forslund och Lars Forssell.

Carl-Gustaf Lindstedt är jätterolig i sin roll och han imponerar med sin fysiska humor. Trots sin ålder och rondör snubblar han omkring, han trillar och har sig på de mest imponerande sätt. Ulla Sjöblom är direkt obehaglig i rollen, vilket väl också är meningen. Hon ser även ut att vara tjugo år äldre än hon faktiskt var.

En lång rad välbekanta skådespelare dyker upp på ön. Ernst Günther, iförd Beppe-hatt, spelar grannen, Jan Blomberg gör en fotograf, Carl-Axel Elfving spelar präst, Bo Halldoff är jätterolig som begravningsentreprenör, Frej Lindqvist ploppar oväntat upp som finne i en roddbåt, Gunnar ”Knas” Lindkvist skymtar förbi i ett större sällskap, och minsann om inte Ulf Palme också är med.

RÖTMÅNAD är en överraskande snygg film – och den är ännu snyggare på denna nya Blu-ray-utgåva. Det är en otroligt somrig film, den låter – och nästan luktar – som min barndoms somrar på 70-talet, så som jag minns dem (och så här 50 år senare brukar man minnas fel). Varmt solljus, surrande insekter, en båtmotor på avstånd. Filmfotot är utmärkt.

Det dricks kopiösa mängder sprit i filmen. När det inte dricks sprit, så pratas det om att dricka sprit. Det dricks även kaffe och det äts hembakat kaffebröd.

Slutscenen är hysteriskt rolig!

Det finns en hel del extramaterial på denna nya utgåva. Huvudnumret är en nygjord, drygt 16 minuter lång intervju med Christina Lindberg, gjord av ovannämnde Stefan Nylén. Ständigt denne Nylén – han nämndes även i NST för 30 år sedan!

Vidare finns här en kort intervju med Janne Halldoff från Rapport, gjord under inspelningen, och här finns en fem minuter kort kortfilm om Bajen som Halldoff gjort, den består bara av spelare som gör mål och bilder på publiken. Många av dem i publiken vänder sig mot kameran och gör V-tecknet – tror de. Men de har vänt handflatan mot sig, och gör istället det engelska tecknet för ”Fuck off”. Bland extramaterialet finns även två bildgallerier, samt trailers för ett flertal Halldoff-filmer.

Det var otroligt trevligt att återse RÖTMÅNAD! Vågar vi nu hoppas på en stilig Blu-ray-utgåva av Halldoffs FIRMAFESTEN? Jag vet att JACK är på gång.

Självklart måste du genast köpa RÖTMÅNAD, något annat finns ju inte på kartan! Men, men, men … stammar du och fortsätter: Var kan jag köpa RÖTMÅNAD på Blu-ray samtidigt som jag stöttar TOPPRAFFEL! och känner mig som en bättre människa? Enkelt: du klickar bara HÄR och beställer den från kulturivrarna på Ginza!