THE QUIET EARTH (Retro Film)
Den nyzeeländska science fiction-filmen THE QUIET EARTH från 1985 släpptes direkt på video i Sverige som DEN TYSTA JORDEN, jag minns inte exakt när den släpptes, men det bör ha varit ett par år efter att den gjordes. Jag läste en rad hyllande recensioner, filmen kallades mästerverk – men jag hyrde den aldrig. Jag tyckte helt enkelt att den verkade tråkig. En tidning kallade filmen ”1980-talets bästa science fiction-film” – vilket förstås låter märkligt. Minns att 80-talets inleddes med RYMDIMPERIET SLÅR TILLBAKA, därefter följde drivor av blivande klassiker, som BLADE RUNNER och ALIENS.
Nu har jag sett THE QUIET EARTH, vilken bygger på en roman av Craig Harrison. Nya Zeeländaren Geoff Murphy, som senare hamnade i Hollywood, där han gjorde filmer som YOUNG GUNS II, FREEJACK och UNDER BELÄGRING 2. Det var även Murphy som regisserade den på sin tid så uppmärksammade HBO-filmen THE LAST OUTLAW, efter manus av Eric Red.
THE QUIET EARTH visade sig vara nästan precis som jag trodde att den skulle vara. Filmen inleds med en något för lång förtextsekvens under vilken vi får se en sol gå upp. Därefter presenteras vi för filmens huvudperson, Zac (Bruno Lawrence), som vaknar upp en morgon och upptäcker att han är helt ensam i världen. Han klär på sig för att gå till jobbet och märker att gatorna är tomma. Alla butiker är tomma. Alla bostäder är tomma. Var är alla?
Han anländer till sin arbetsplats, något slags forskningsstation, och där hittar han en död kollega. Det verkar som om ett hemligt projekt Zac är inblandat i, Flashlight, har något med försvinnandena att göra. Eftersom Zac är från Nya Zeeeland uttalar han ”flashlight” som ”fleshlight”.
Innan vi hunnit säga ”Charlton Heston” har Zac börjat skapa sig ett nytt liv i sin ensamhet. Då träffar han oväntat på en kvinna, Joanne (Alison Routledge), och de två hjälps åt att forska i vad som hänt. En tid senare råkar de på ytterligare en kille, Api (Pete Smith). Med undantag för ett par rollfigurer som dyker upp i korta tillbakablickar, är Zac, Joanne och Api de enda som medverkar i filmen.
THE QUIET EARTH påminner en hel del om Charlton Heston-rafflet THE OMEGA MAN, vilken i sin tur byggde på Richard Mathesons roman ”I Am Legend”. Geoff Murphys film är dock mer tystlåten. Den saknar också de mer handfasta action- och spänningsmoment som THE OMEGA MAN innehåller. THE QUIET EARTH är mer av ett drama. Ett mysterium som ska lösas. Varför är Zac, Joanne och Api de enda som överlevt?
Filmen är lite småspännande ibland, men den är egentligen mer intressant än spännande. Vissa scenerier imponerar. Tempot är långsamt, filmen känns lite längre än den är, och ibland blir det en aning tråkigt. Jag kan tänka mig att storyn funkat bättre som ett halvtimmeslångt avsnitt av en TV-serie av typ THE TWILIGHT ZONE.
THE QUIET EARTH är inte dålig, det är en bra film, men det är verkligen inte 1980-talets bästa science fiction-film.
TOPPRAFFEL! 