Netflix: Monster

Foton copyright (c) Netflix

Ännu en Netflixpremiär på en Netflixproduktion, denna gång på en indonesisk skräckfilm. Eller, tja, det är väl mer av en thriller. Skräckrysare.

Förra året kom filmen NO ONE WILL SAVE YOU, en science fiction-rysare som vissa tyckte var jättebra. Jag har inte recenserat den, men den ligger på Disney+. Jag blev rätt besviken på den. Filmens gimmick är att den saknar dialog. Detta innebär att filmen blir rätt seg efter ett tag. Gamla stumfilmer saknar också dialog – hörbar dialog. Dessa gamla filmer innehåller dock scener där människor pratar med varandra. I NO ONE WILL SAVE YOU undviks dialogscener. Det hade säkert funkat om det handlat om en kortfilm, men inte i en långfilm.

Den indonesiska MONSTER, i regi av Rako Prijanto, visar sig bygga på en amerikansk film från 2020, THE BOY BEHIND THE DOOR. Jag har inte sett originalfilmen, men jag tog en titt på trailern – och i den pratas det. Rajo Prijanto verkar ha tyckt att dialog är onödigt, så i hans film pratas det inte. Rollfigurerna skriker en massa och ibland verkar de ropa varandras namn, men de konverserar inte.

MONSTER handlar om två kompisar, en pojke och den flicka, de verkar vara i åttaårsåldern eller däromkring. I början av filmen kidnappas de av den vidrig man med skägg. De förs till hans enligt belägna villa. Riktigt varför barnen kidnappas framgår inte, men skäggmannen styckar lik med motorsåg och verkar sälja kroppsdelar.

Mannen kedjar fast- och låser in pojken i ett rum. Samtidigt lyckas flickan rymma. Just som hon kommer till grindarna tänker hon att istället för att hämta polis, är det nog bättre att hon själv går tillbaka till huset för att försöka befria sin kompis. Så det gör hon. Annars hade det inte blivit någon film.

En katt och råtta-jakt följer. Halvvägs in i filmen dyker skäggmannens kvinnliga medhjälpare – eller fru? – upp. Jakten intensifieras.

Filmfotot är bra, om än i mörkaste laget, och filmmakarna gör sitt bästa för att skapa spänning och skrämmas, ibland även chockera. Men det funkar inte riktigt. Bristen på dialog gör att det blir segt efter ett tag. Rent allmänt är filmen tjatig och upprepande. Det här hade kunnat bli riktigt bra och otäckt, men det vill sig aldrig riktigt, trots blod och barn i livsfara. Det är möjligt att det funkade bättre i den amerikanska filmen. Bara fem stycken skådespelare medverkar, plus en handfull statister i början och slutet av filmen.

Man kan ju förresten fråga sig varför man bestämde sig för att göra en nyinspelning av en film som bara är fyra år gammal. Och man kan fråga sig varför de valde den generiska titeln MONSTER – det finns nu en hel radda filmer som heter MONSTER.